minlusekofta

Idag slog det mig att vi bott här i 9 hela månader. Det är otroligt. Vi hade planer på att bara stanna i 4 månader när vi först flyttade hit, och här sitter man. Jag skrattar inte längre åt "Kong Oysteeins veg" på bussen, jag lägger inte ens märke till att de säger så. Jag reagerar när jag hör någon prata svenska, inte norska. Det blir liksom: Vänta... Vem sa något på mitt språk?? Jag kan förklara vägen till olika gator och platser till folk som frågar. Alltå det är märkligt hur fort tiden går. Ja jag vet, att säga att tiden går så fort och oj oj oj hur ska man hinna med allt, är väldigt klyshigt. MEN DET STÄMMER. Pang bom så är sommaren över och då har vi bott här i ett år. Jag har bestämt mig för att bo här fram till jul i alla fall. Var tvungen att ta ett beslut, ja egentligen idag, för om en halvtimme ska jag bege mig till jobbet för möte om hösten. Trondheim, trondheim. Då får jag ett halvår till med dig. Och det är bäst att jag tar vara på tiden, för det kommer att gå fort...